Att sätta sig på tvären..

Jag sätter mig gärna på tvären, tjatar någon för mycket så gör jag det inte alls, eller om det är nått jag MÅSTE göra för att jag är kvinna, då vägrar jag. Inte föda barn och så då, men typ om jag får höra att jag måste lära mig att stryka skjortor för att jag är kvinna och jag måste kunna stryka min mans skjortor, haha, ALDRIG I LIVET! då köper jag hellre strykfria kläder till mig själv enbart för att jag vägrar röra strykjärnet.  Jag är envis, envis så in i helvete så det slutar med att jag kämpar mer för principens skull än för min egen. En av dessa saker är att äta frukost, med en viss skillnad.. Jag äter inte frukost, inte alls.. Oftast äter jag ingenting på hela dagen, mitt första mål mat är oftast middagen. Jag vet att det inte är bra, jag får höra det hela tiden. Men, jag skulle vilja äta frukost och lunch, men jag kan inte. Det har inget med min envishet att göra, jag är nog bra skapt så här. Jag kan tänka mig att det kan ses som en av mina envisheter, att jag vill sätta mig på tvären bara för att alla tjatar så förbannat om det hela tiden. Men det är inte det så, familjen, släkten, alla som tjatar, jag gör det inte för att göra tvärtemot, jag gör det för att jag inte kan. Jag vill inte ha, jag är inte hungrig, jag är inte sugen.. Jag kan inte helt enkelt.. Jag hoppas att det ordnar upp sig för mig också, typ när jag börjar plugga och ska hålla på hela dagarna, då behöver jag äta.. Det ordnar sig, det får komma i min takt bara..